Regeringsuppdrag om att följa och analysera livsmedelspriserna

Beskrivning av vad grafen visar

Den blå linjen i figuren visar hur konsumentpriserna på livsmedel och alkoholfria drycker (COICOP 01) förändrats från augusti 2025 till juli 2026. Den jämförs med prisutvecklingen under åren 2000–2024 (grå linjer) och med den genomsnittliga prisutvecklingen för dessa år (gul linje).

Indexet är satt till 100 för första månaden (augusti) i varje period.

Grafen visar även den historiska variationen (streckad svart linje) som den 25:e respektive 75:e percentilen. Här kan man se att prisutvecklingen varierar mycket mellan olika år.

Analysen av prisutvecklingen visar sammantaget att livsmedelspriserna, efter aviseringen om sänkningen av matmomsen, överlag har utvecklats på ett sätt som inte avviker från tidigare år.

Det finns därmed inga tecken på att livsmedelsprisernas utveckling under denna period avvek från historiska mönster. Men i mars, månaden före sänkningen av matmomsen, observerades en prisnedgång som avviker från det historiska genomsnittet.

Priserna fortsatte därefter att sjunka ytterligare i april. Enligt SCB:s beräkningar av KPI för livsmedel och alkoholfria drycker sjönk priserna med 5,5 procent från mars till april.

Priserna har sedan under maj till juli fortsatt att ligga på ungefär samma nivå som i april.

Beskrivning av vad grafen visar

Grafen visar den säsongsrensade prisutvecklingen för undergrupper inom livsmedel i konsumentprisindex.

Alla serier är satta till index 100 i augusti 2025. Det innebär att grafen visar hur mycket priserna förändrats sedan dess, inte skillnader i prisnivå mellan grupperna.

Sedan augusti 2025 till januari 2026 har prisutvecklingen för undergrupperna varit måttliga. De flesta delgrupper har haft en prisnedgång från februari till mars. Alla delgrupper har haft en prisnedgång från mars till april. Den var störst för oljor och fetter samt alkoholfria drycker, medan den var något mindre för exempelvis kött, grönsaker, sötsaker och glass. Under maj till och med juli har prisutvecklingen mellan de olika undergrupperna varierat.

Beskrivning av vad grafen visar

Grafen visar utvecklingen av livsmedelspriser i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland och euroområdet. Augusti 2025 är satt som startpunkt.

Från november 2025 till februari 2026 ökade livsmedelspriserna i Sverige och i flera av de andra länderna.

I mars sjönk livsmedelspriserna i Sverige något. De andra skandinaviska länderna följde samma trend. I Sverige fortsatte priserna dock att sjunka i april, medan priserna i Danmark, Norge, Finland, Tyskland och euroområdet ökade.

De svenska priserna fortsatte att sjunka även i maj och juni för att sedan öka något i juli. För de andra länderna har priserna varierat.

Vi följer prisutvecklingen:

• Vi följer hur livsmedelspriserna förändras före, under och efter sänkningen av matmomsen 1 april 2026.
• Vi följer priserna för livsmedel generellt och uppdelat på olika grupper av livsmedel.

Vi gör analyser och svarar på frågorna:

• Får sänkningen av matmomsen fullt genomslag på livsmedelspriserna i butikerna?
• Vilka andra saker i omvärlden har bidragit till hur priserna på livsmedel eventuellt förändras?

Hur ser upplägget för uppdraget ut?

• Vi tar fram och går igenom olika dataunderlag och metoder för att kunna följa prisutvecklingen och för att analysera hur momssänkningen påverkar priserna.
• Vi sammanställer och presenterar hur livsmedelspriserna utvecklas. Vi undersöker också hur stort genomslag momssänkningen får i butik.
• Vi analyserar vilka andra faktorer som kan påverka priserna.
• Vi stämmer av och har dialog med berörda aktörer.
• Vi informerar om vårt arbete genom pressmeddelanden, den här webbplatsen och våra delrapporter.

Hela uppdraget från regeringen (regeringen.se)

Vi baserar uppföljningen av livsmedelspriser främst på officiell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Analysen utgår från konsumentprisindex (KPI) för livsmedel och alkoholfria drycker (COICOP 01). Vi kollar på både generell nivå och uppdelat på undergrupper. Om vi behöver kompletterar vi med andra underlag.

Uppdraget pågår till 1 september 2028.

För att bedöma genomslaget av momssänkningen behöver vi ta reda på vad en prisförändring beror på. Är det sänkningen eller andra faktorer som påverkar priserna?

Prisförändringar kan påverkas av exempelvis:

• förändringar i världsmarknadspriser
• växelkursrörelser
• prisutvecklingen av löner, hyror och energikostnader.

Vi jämför därför med hur livsmedelspriserna hade utvecklats utan sänkningen. En sådan typ av jämförelse kallas kontrafaktisk analys.

Vi gör tre kontrafaktiska analyser:

1. Priserna jämförs mycket nära tidpunkten för ändringen, alltså precis före och precis efter den 1 april 2026. Tidsfönstret hålls så kort som möjligt för att en prisförändring främst ska visa effekten av momssänkningen och inte påverkas av andra faktorer.
2. Prisutvecklingen i Sverige jämförs med prisutvecklingen i Danmark. Tanken är att matpriserna i de båda länderna normalt utvecklas på liknande sätt. Eftersom matmomsen inte sänkts i Danmark kan vi jämföra hur de svenska priserna sannolikt skulle ha utvecklats utan momssänkningen. Med den här metoden går det att analysera prisutvecklingen på längre sikt. Samtidigt bygger den på att kostnader för till exempel insatsvaror, lokaler och personal utvecklas på ungefär samma sätt i Sverige och Danmark över tid.
3. Vi jämför skillnaden mellan priset för konsumenter och producentpriser, alltså de priser som livsmedelshandlarna betalar när de köper in varor. Denna skillnad kallas påslag och inkluderar moms. Eftersom momssänkningen påverkar konsumentpriserna men inte producentpriserna bör påslaget minska efter momssänkningen. Påslaget jämförs därför med påslaget för andra varor som säljs i dagligvaruhandeln men som inte omfattas av momssänkningen.

Momsen sänks från 12 procent till 6 procent på livsmedel som säljs i dagligvarubutiker. Det gäller även för hämtmat från restauranger. Men det gäller inte andra restaurang- och cateringtjänster, som när du äter maten på plats. Där är momsen fortsatt 12 procent.

Momsen sänks även på livsmedel som du kan köpa från andra aktörer, till exempel:

• livsmedel som säljs på en bensinstation
• livsmedel som säljs vid torghandel, gårdsförsäljning och på lokala matmarknader
• mat du får i handen från en matvagn i gatumiljö som inte erbjuder några sittplatser eller annan service
• godis vid kassan som säljs i en hemelektronikbutik
• godis i en renodlad godisbutik.

Forskning och erfarenheter visar att sänkt moms på livsmedel kan leda till lägre priser för konsumenterna.

Sänkt matmoms i Sverige år 1996

Riksrevisionen har granskat momssänkningen på livsmedel som genomfördes i Sverige år 1996. Enligt granskningen sjönk priserna på kort sikt i ungefär samma omfattning som den sänkta momsen. Effekterna på längre sikt är mer svårbedömda, enligt Riksrevisionen.

Erfarenheter från andra länder

Erfarenheter från flera europeiska länder visar att en sänkning av momsen på livsmedel oftast leder till att priserna för konsumenter sjunker.

I Portugal sänktes momsen tillfälligt från sex till noll procent i april 2023 på ett antal baslivsmedel. I januari 2024 höjdes momsen tillbaka till sex procent. De varor som ingick i momssänkningen var tydligt märkta både i butik och online. Det gjorde det lättare för konsumenterna att se förändringen. Det bidrog troligen till att momssänkningen fick fullt genomslag på konsumentpriserna. Effekten höll i sig under hela perioden momsen var sänkt.

Studier visar också att momssänkningar fått fullt genomslag i till exempel Finland och Norge. Genomslaget verkar inträffa på kort sikt, i nära anslutning till sänkningen.

Andra studier visar att momssänkningar inte alltid får fullt genomslag. I Tyskland sänktes momsen på bland annat livsmedel år 2020, från sju till fem procent. En studie visar att genomslaget på livsmedelspriserna bara blev runt 70 procent. Enligt studien verkar genomslaget i det här fallet skilja sig beroende på om det gäller kedjornas egna varumärken eller oberoende varumärken.

Matmomsen sänks från 12 procent till 6 procent. Det innebär att priset till konsumenter sänks med 5,36 procent om inget annat händer med priserna.

En matkasse som tidigare kostade 1 000 kronor sjunker i pris med ungefär en femtiolapp, till 946 kronor.

Varför är prissänkningen 5,36 procent?

Om vi räknar på en vara som kostar 100 kronor plus moms. Då blir momsen på varan före momssänkningen 12 procent av 100 kronor, alltså 12 kronor.

Efter sänkningen blir momsen 6 procent av 100 kronor, alltså 6 kronor.

Priset på varan för dig som konsument blir 112 kronor före momssänkningen och 106 kronor efter momssänkningen.

Prissänkningen blir 6 kronor, och i andel av ursprungspriset 112 kronor blir det 6/112 = 5,36 procent.